Skip to content

Gummiankan, du å ja…

27 juni 2008


Nej, det är inte nån gummianka som tar upp min tid. Väl har vi 8 små urgulliga gräsandsungar som simmar och promenerar omkring utanför jobbet. De var 9 från början och kläcktes runt början på förra veckan… Efter bara tre dagar fick jag en stark ingivelse att jag skulle gå ner och titta till dom små, där de paddlade i fontänen (det var 43 grader varmt och det var enda platsen för dem att överleva hettan just då!) Jag räknade dom igen och nu var de bara 6! Jag och en kollega hörde ljud komma ifrån dräneringsröret som stack upp mitt i fontänen. Ingen ville hoppa i, så jag slängde av mig “galoscherna” och hoppade ner, och det var visst djupare än jag trodde, långt över knäna…

Långt därnere satt dom, två små skrämda dunbollar och ropade på hjälp… deras mamma hörde dom men kunde ju inget göra. Eftersom röret var bra längre och tunnare än mina armar löstes det till slut genom att en vaktmästare, “Beezer”, kom på råd och sög upp dem med dammsugare in i en av hans sockar! En i taget kom dom och FORT paddlade dom iväg till mamma och syskonen. Den tredje återfanns tyvärr aldrig, men två klarade sig ju iallafall. Ja, sen dess blev man känd som “hon som hoppade i fontänen”. Men jag bryr mig inte såklart, det viktigaste är ju att jag följde maningen att titta till dom! Och Beezer täckte även över hålet med galler så det inte händer igen.

Nu är dom kring två veckor gamla och inte så duniga längre, oj vad dom växer fort!! Man kan faktiskt se att ungarna blivit större från en dag till en annan. En filippinsk kollega bad mig mata dom medan hon är i Florida – gärna det, sa jag! Hon gav mig foder – det enda man ska mata andungar med är krossad majs! – och det försvinner snabbare för var dag. Jag måste åka ut hit på lördag med mer foder, för det här kommer inte att räcka inser jag nu… Mamma And har verkligen fullt sjå att hålla efter sina icke längre duniga “tonåringar” som springer runt i ivrig upptäckslust. De brukar sova i skuggan under ett träd några timmar mitt på dagen och sen är det dax igen för lek och stoj i “poolen”. Alla åtta plumsar i och så mamman. Ja, vilket härligt liv!!

2 kommentarer leave one →
  1. Ulla-Märta permalink
    30 juni 2008 07:31

    Hej! Ja det var ju skönt att Du kunde rädda livet på de små liven. Jag såg 2 små trastungar vid Mariehemsvägen som ropade på sin mamma och ville säkert ha mat Ja detär många små liv i naturen som ska växa sig stora innan höstens strapatser..dom ska väl bli invandrare nån stansi sydligare näjder..

Trackbacks

  1. - SOVER NI? « Valley Girl

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: