Skip to content

Tankar på söndagen

19 april 2009

Blommor runt trädstamFörst måste jag säga; vad vi har det varmt igen! Ska nu måsta vänja kroppen med varma nätter igen, tror jag minsann! Igår fick jag min krona på plats i munnen och det blev även inköp av Magnum-glassar och Nivea roll-on som inte finns i Staterna. Här är det mest deodorantstift som man måste skrubba bort (med tvål) för att bli av med. Klockan var redan efter midnatt när vi kom hem igår och aldrig har det känts så skönt att få komma hem! Jag vet inte varför jag kände det så mycket igår, men jag var så tacksam att ha ett tryggt ”hemma” att komma tillbaka till, och sen se katterna så glada att vi var tillbaka. Mexico är ett enda virrvarr, ingen struktur på nånting känns det som, och deras rondeller ska vi inte tala om! Men, jag antar att det är väl vad man är van vid, som betyder nåt.

Tack vare den oväntade värmeböljan idag så har jag redan hunnit avnjuta en ”Magnum Mandel”och en ”Classic”. Ikväll satt jag och kollade igenom lite gamla saker i en pärm jag fått med mig från Sverige. Jag hittade några gamla brev från 1995-96 som jag själv skrivit. Ett var mitt allra första tal som jag höll i kyrkan (Jesu Kristi Kyrka av sista dagars heliga) när jag precis blivit medlem som 22-åring. Det handlade om ärlighet. Ärlig och redbar! Det har jag alltid velat vara, jag fårvärk i hjärttrakten om jag får för mig att vara oärlig. Det känns direkt att det är fel.

Jag fann också ett brev jag skrivit på datorn till någon i USA som hette Jonathan där jag berättade om hur det gick till när jag bestämde mig för att döpa mig och bli medlem i Jesu Kristi Kyrka. Kortfattat kan jag berätta att redan på nyårsaftonen 1994 så beslöt jag mig för att år 1995 skulle bli ett nytt år för mig, en start för ett ”nytt liv”. Jag visste inte hur, men jag visste att det var viktigt för mig.  Jag levde redan hälsosamt, t.ex. drack örtteer för det kändes nyttigare än kaffe; for ut och sprang flera ggr i veckan för det gjorde att jag mådde bra; skippade kroglivet för det fick jag bara huvudvärk av.

Mot sommaren, efter att ha pratat mycket med en vän, så visste jag: jag ville bli en ”riktig” kristen, en sån som har nära kontakt med Gud, alldeles ”på riktigt”. Absolut inte som dom som gapade på torgen och sa: ”jag har blivit frälst!” eller som dom som fördömde och kritiserade andra (och deras religioner). Utan som dom som har en inre tro och värme, som känner Herren och som utstrålar lugn och kärlek. När jag så träffade missionärerna från redan nämnda kyrka, så trodde jag först som alla andra: ”sekt-varning”, ”mormoner”, ”månggifte” och svarta kläder. Men inget av detta stämde och när allting förklarades för mina öron för allra första gången, så var det som om jag hade hört allting förut. Everything made sense kan jag sammanfatta med engelska ord.

Vill du följa Jesu Kristi exempel? frågade missionärerna och hänvisade till hur Jesus döptes av Johannes, vilket vi precis hade läst om. Mitt hjärta svarade JA så min mun sa samma sak. Dom hoppade till av överraskning. Dom hade bara träffat mig tre gånger och jag visste redan att allt de hade berättat för mig var sant och kom från Herren, alltså från han som jag ju ville lära känna och komma närmare. Jag visste att de levde nära Herren för det fanns en sån stor kärlek och respekt för honom, som kändes i hela rummet. Jag var redan väldigt bra förberedd då jag kände hur självklart det var att ta hand om sin kropp och leva hälsosamt utan alkohol, cigaretter eller kaffe (den ”sociala” drycken som jag aldrig gillat ändå). Faktum är att ju renare man håller sin kropp, desto starkare och motståndskraftigare från sjukdomar blir den. Och även känsligare och mer mottaglig för vägledning från ovan, från Herren.

Det var kul att läsa dessa gamla brev med olika anekdoter. Hur jag t.ex. uppskattade att vara med en familj som höll bön tillsammans, det var helt nytt för mig då. Och så fint att erfara!  Jag skrev i brevet att jag var glad att ha funnit kyrkan i en så pass ung ålder, 22 år, så att jag kunde utveckla min tro och ha en chans att bilda en familj inom kyrkan. Jag är glad att jag har hållit mig kvar på den smala stigen, och tacklat alla hinder som ibland lagts på min väg. När man har målet urskilt framför sig (det gäller att ständigt hålla upp blicken!), så är det bara att kämpa på, för man får belöningar hela tiden. Eller välsignelser, som vi kallar det i kyrkan. Och jag inser, att åtminstone det jag önskade på nyårsaftonen för 14 år sedan har redan inträffat, för jag har aldrig känt mig så nära Herren som nu.

Jag  alltid varit öppen för Herrens vägledning, det var så jag blev medlem i kyrkan. Det var så jag kom till Holland och det var så jag kom till Amerika. Jag har fått erfarenheter som öppnat upp mitt hjärta, så att jag kan se och känna av andra människor, hur de känner och mår. Jag är vän med folk från alla möjliga olika kulturer och religioner/synsätt. Jag är glad att just nu få bo i ett land där man öppet pratar om och till Gud, oavsett hur (väl) man känner Honom – till och med presidenten av landet tror på en allsmäktig skapare och erkänner därmed att det finns någon som är större än han själv.

Men min smala stig tar inte slut här. Här i USA. Den fortsätter och slingrar sig runt, runt och uppför och nedför, även om målet alltid är detsamma: att få komma tillbaka till vår fader i himlen en dag. Stigen kan fortfarande ta mig och min man på helt nya äventyr så att vi kan få de erfarenheter vi behöver under detta korta jordeliv, för att bli de personer vi är kan bli. Och såklart även ha kul under tiden!🙂

2 kommentarer leave one →
  1. 20 april 2009 11:02

    Ja, å själv var jag i Texas när allt det där första utspelade sig…
    Jag träffade dina föräldrar idag. Alltid lika trevligt att få surra med dom.😉
    StorKramen, Maria

  2. 20 april 2009 12:08

    Jo, jag träffade dom utanför ”Interflora”, mellan bibblan å rådhuset. Å bilden är gjord med nånting som heter ”plast” i PS3. Riktigt roligt att hålla på å prova sig fram!😉
    Kramen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: